jopo

Äntligen är jag hemma... eller hemma och hemma, men vad är inte mer hem , än när man har sina älskade syskon omkring sig..? För nu ni, har de äntligen anlänt och det ska ni veta.. att här på kävesta råder det riktgit Lindgrens anda... och jag känner mig så lugn och lycklig!!

Vi har just kommit in från en liten vandring där målet var sköllersta affären för frulle shopping... Vandringen dit gick i rasande takt, där en viss Ida Lindgren höll  tempot, jag och brossan försökte att hänga på... men de som känner Ida, vet hur svårt det kan vaa.. haha..

 När vi gick i skogen berättade jag om den nya ordupptäckten jag har kommit på. Varför kallar man Eljusspår för just Eljusspår..

(Det var en dag när jag gick och filosofera om varför man kallade eljusspår just för eljusspår.. då det slog mig att om man delar upp ordet el - ljus - spår, får man ju faktiskt ett ord som är resultat av vad man går på..  När jag berättade om denna upptäckt, tittade mina syskon på varandra med en blick som sa: Vilken "uppmärksam" syster vi har... haha...)

Vi kom till affären och shoppade det de nyanlända behövde.. Ida skrapade även två trislotter.. men det slutade som det brukar dvs.. nitlott.. Oväntat?

Vandringen hem, blev lite mer äventyrlig än dit vandringen.. Vi stannade nämligen till vid sköllersta skola (för jag menar, vad är en vandring utan ett stopp vid gungorna?) och där blev vi kvar, ända tills mörkret hade lagt sig...

Eftersom vi är från norrland och har Lindgrens blod, var det ju självklart att vi skulle söka oss till skogen, för att därifrån lokalisera oss tillbaka till kävesta... Det var mörkt... Det var flera olika stigar... Det var en självklarhet att vi skulle behöva ringa polisen om vi fortsatte denna kusliga vandring..

Två hysteriska syrror bönade den mer lugna brodern, att vi skulle vända tillbaka till vägen.. så blev fallet... hela vägen hem sjöng vi låtar och flummade på, dvs.. precis som det brukar vara!

Jag skulle kunna berätta 1000000 mer saker som vi har flummat på med idag, men det får vara... Jag är i alla fall super glad att de är här...  så om de inte återvänder till norrland... kan det vara så att jag har kidnappat dem! haha

Även fast mina syskon är här och hälsar på, har jag ju faktiskt skola... Idag hade vi en gästlärare, vidnamn Kosro.. som jobbar mycket med floorwork och improvisation with contact... Vilka härliga klasser han höll i, svettades som en hund och hela kroppen arbetade till max... Skönt att äntligen få dansa igen och att verkligen få göra det ordentligt!!
(har dock en känsla av att mina ben kommer vara som pinnar imorgon av träningsvärk)

VÄLDIGT GIVANDE är två ord som beskriver hans besök!

Nej, nu ska jag äta skorpor och dricka te med mina syskon
.... och bara mysa med mina syskon och njuta av varje ögonblick...

Godnatt