jopo

Klockan är 18.24... jag sitter på tåget på väg till Köpenhamn.. Jag har köpt internet ombord på SJ, för som det verkar nu, vet man aldrig när vi når slut destinationen.. Vi är försenade 30 min, men jag förväntar mig att det kommer bli ännu några tilläggs minuter om inte timmar... Vem vet?.

EGENTLIGEN borde jag leva fattigt studentliv och roa mig med en bok eller något.. har inte råd att sitta här och surfa... Men, jag känner mig en aningens less på att resa.. Jag tar mig råd helt enkelt..

Josefin har funderat idag.. inte kring dansen och köpenhamn (eller klart det också har legat bak i mina tankar), nej jag har funderat kring kärleken... ohhhh... tänker ni då... Vem har hon nu blivit förälskad i?

Nej, så är inte fallet.(ingen Robbie  eller Isaac här inte..).. Faktiskt helt tvärtom.. När jag stod på perrongen i Örebro och väntade på tåget. Kom en typisk "Hej jag är cool, har pengar men inget liv" kille..

Stopp... nu tror ni säkert jag talar om en stockholms Brat..men inte den här gången... Nu pratar jag om de killar som föddes fattiga och har jobbat upp sig hela livet för att bli rika och på det sättet känna sig lite mer respekterad av sin familj och sina vänner... De har slitit dag och natt för att bli någon, men de har dessvärre glömt bort att leva..

Hänger ni med vilken slags kille jag pratar om?

Han med de orörda märkesklädera, snövita skorna, den nyaste mobilen och med en granskande blick som säger... Vad säger du om att bli bortskämd mot att ge lite kärlek? ....nu menar jag inte den den sexuella kärleken, utan mer den kärlek som ger värme och bekräftelse..

Jag bildade då en frågeställning som lät ungefär såhär i mitt huvud... Skulle jag kunna bli tillsammans med en sådan kille?... Jag menar.. skulle jag kunna blunda för den där töntiga looken som han bär med sin tuffa attityd?, skulle jag kunna stänga av öronen när han för 10e gången berättar för sin vänskapskrets, hur jäkla mycket pengar han har lyckats tjäna ihop... skulle jag som person klara av att bli uppassad som en lyxhustru, utan att känna mig obekväm i sitationen.. 

Kanske...... kanske att jag skulle kunna leva med den perosnen?... Men hur kär skulle jag vara och frågan är hur stor betydelse har just kärlek i ett förhållande....

Jag har tyvärr inga svar på dessa frågor idag....
Kanske imorgon, kanske i över morgon.. vem vet!


Fortsättning följer.....

(måste av tåget NUUUU!)